Miniatyrmakaren

Författare: Jessie Burton
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2015

20160209_203748

Den här boken är så fin. Jag önskar att jag inte hade läst den så att jag fick börja nu. Jessie Burton har sånt flyt i språket och historien tar mig med på vindlande äventyr i 1600-talets Amsterdam.

Hit flyttar 18-åriga Nella efter att hon gift sig med en betydligt äldre affärsman. Äktenskapet lever inte alls upp till Nellas förväntningar, hon får knappt träffa sin nyblivne make eftersom han ständigt verkar ägna sig åt sina affärer och hon känner sig ensam och uppslukad av det enorma och konstigt inredda hus som hon hamnat i. Och efter att maken kommit med en minst sagt annorlunda bröllopspresent, en välgjord och exklusiv miniatyr av deras hem, börjar märkliga saker att hända.

Jag vill bara säga: läs den här boken. Själva historien är så fint berättad och miljöerna målas upp på ett sätt som gör det omöjligt att inte sugas in i varje scen. Jag har aldrig varit i Amsterdam, särskilt inte på 1600-talet av förklarlig anledning, ändå tycker jag mig kunna känna stadens gränder, andas in dofterna och nästan ta på de stora konstverken i huset där Nella bor med sin man, hans dominanta syster och deras två hemhjälp.

Det finns andra som också bloggat om Miniatyrmakaren och som inte riktigt tycker som jag, bland annat Carolina läser och Dagens bok och Beas bokhylla

Jag är en Tjuv

Författare: Jonas Karlsson
Förlag: Wahlström Widstrand
Utgivningsår: 2015

PhotoGrid_1450041682632

Det var ett tag sen jag skrev något här nu. Ibland kommer livet emellan, det händer saker som är så mycket större och viktigare och som tar över allt. Som gör att sånt som annars är roligt och avkopplade och givande helt tappar sin mening. Orken och energin för det där som inte måste göras finns helt enkelt inte. Så har det varit för mig.

Men just idag finns lusten där och i den här lilla luckan vill jag tipsa om en mysig och lättläst liten bok. Jag har läst Jonas Karlssons tidigare novellsamlingar och jag slås ofta av att han skriver underfundigt och lättflytande. Det märks att han är en iakttagare och att han är skicklig på att fånga människors små egenheter som gör dem till unika individer. Utan att kunna någonting om skådespeleri gissar jag att den förmågan även är till stor hjälp för honom där. För liksom i hans skådespeleri är det inga stora penseldrag i hans böcker, det är inga karaktärer som tar mycket plats eller som skiljer ut sig särskilt mycket från mängden. Jonas Karlsson lyfter upp de där människorna som vi annars inte ser, dom som bara finns där som en del av vår vardag.

Jag är en tjuv är inget undantag. Här får vi ta del av en kort period i säkerhetschefen Rolands liv. Allt börjar när han har oturen att gripa en snattare på varuhuset där han jobbar och tvingas utföra en ganska primitiv bestraffning som han önskar att han aldrig sagt något om. Det var en dålig idé från början, och den borde ha stannat som en lösryckt fikabords-idé. När den nu blir verklighet förändrar den Rolands inrutade tillvaro helt.

Det är ingen rafflande historia, men den får mig att le och ger en stunds avkoppling. Ibland är det gott nog.